Vanans tankar

Vanans makt �r stor. Vi g�r som vi brukar. Inte bara i handling utan �ven i tankarna. Vad h�nder om man �r van vid att fokusera p� sv�righeter? Pl�tsligt en dag �r det kanske s� att det mesta i livet fungerar v�l. Man har en partner som man �lskar och �lskas av. Man har ett ganska trevligt jobb med en n�gorlunda hygglig l�n. Man har v�nner. Om man �r van vid att fokusera p� sv�righeter s� kan denna vana ligga och lurpassa. Man kan hj�lpa vanan p� traven genom att b�rja t�nka; S� h�r bra �r det inte m�jligt att ha f�r evigt. Kanske �r det m�jligt f�r andra men inte f�r mig...

Sorgsna tankar

Vad �r sorg och vad �r depression. S Beck fann att den deprimerade har tre speciella k�nnetecken p� sina tankar. Han t�nker ytterst negativa, dystra tankar om sig sj�lv, sin omgivning och sin framtid.� I grunden finns det d� en stark �vertygelse om att ingen i hela v�rlden kan hj�lpa honom, allra minst han sj�lv. D�rf�r kan han heller inte f�rest�lla sig en skimrande och hoppfull framtid.

R�dda tankar

Det finns m�nga psykologer som p� allvar menar att psykisk obalans, �verhuvudtaget, h�rstammar fr�n brister i hanteringen av r�dslan. Det brister inte bara i fokuseringen p� just r�dslan och �ngesten. Det brister ocks� i fokuseringen p� de negativa tankar som framkallar r�dslan. De som har �ngest har dessv�rre blivit experter p� att framkalla r�dsla och �ngest. D�remot �r det ofta betydligt sv�rare, och mer ovant, att t�nka; Jag kan framkalla tankar, k�nslor och bilder som motverkar s� att jag inte skall bli r�dd, f� �ngest.

Stressade tankar

Maximal gas och d�r vi samtidigt bromsar f�r fullt leder ovillkorligen till STRESS. Vid stress v�nds positiv kraft till en negativ flod � riktad mot oss sj�lva. Denna kraft kan rent av vara d�dlig!

Stressen accelererar i kraft om vi hela tiden k�nner att vi m�ste prestera �nnu mer, arbeta �nnu mer, f�r att uppfatta oss sj�lva som tillr�ckligt dugliga.

Tv�ngstankar

N�r �verg�r en god vana till att bli tv�ng? Ett enkelt, inledande svar, skulle kunna vara; N�r man inte l�ngre ser en valm�jlighet d� �verg�r det goda till att bli tvingande.

Det �r just bristen p� val som g�r tv�ngstankarna (och handlingarna) speciellt sv�ra. Det �r d�rf�r som de drabbar oss med d�dligt hot. G�r s� h�r annars kommer det att h�nda n�got katastrofalt�.

Goda tankar

Sunt t�nkande handlar f�rmodligen inte s� mycket om att �rycka upp sig� och tr�na sig att t�nka att allt �r positivt och okomplicerat. Det handlar inte heller om traditionell sj�lvf�rtroendetr�ning som snarare kan ha motsatt effekt. Den kan ist�llet leda till att man bef�ster uppfattningen om att man inte �r s� bra, inte har s� bra sj�lvf�rtroende trots all tr�ning och d� finns det ocks� risk f�r att se sig som ett �om�jligt fall�, som en som inte g�r att p�verka och f�r�ndra. Den tr�ning man lagt ner f�r att f�r�ndra har bara haft den egenheten att den bef�st uppfattningen om sv�righeterna. Den har d�, definitivt, varit mer skadlig �n lyckosam.

�r det d� meningsfullt att �verhuvudtaget prata om positivt t�nkande? Svaret skulle kunna vara; Det beror p�. Vettigt positivt t�nkande handlar f�rmodligen mest om ett sunt t�nkande som d� fr�mst �r ett realistiskt t�nkande d�r man ocks� har f�rm�ga att se m�jligheterna. Realismen ligger i att se eventuella hinder men �nd� inte missa de m�jliga v�garna mot det m�l som man satt upp.

Hur kan man d� vara s�ker p� att vara p� r�tt v�g? F�r att vara helt s�ker p� att man �r inne i en f�r�ndringsprocess b�r tankar (och �ven k�nslor) ta sig uttryck i konkret handling. F�rdigheter st�rker en positiv utveckling. De kan st�rka en tanke under f�r�ndring och kan d�rmed leda till en varaktighet �ver tid.

Ofta beh�ver vi ocks� st�d f�r minnet. Det �r inte s� att vi inte minns men om man har en f�rutfattad uppfattning om att man, i vissa avseenden, �r v�rdel�s s� kommer alla livsh�ndelser passera genom detta filter. H�ndelser som bekr�ftar antagandet kommer att lyftas fram och omhuldas. Vi ger dem en �hedersplats� i hj�rnan, i minnet. Prioriteringen leder till att vi fram�ver l�ttare kommer i kontakt med dessa tankar. Om de positiva tankarna, eller livsh�ndelserna, skall f� samma framskjutna plats i minnet s� m�ste man ofta hj�lpa dem p� traven. De utg�r ju sv�ra undantag p� det som vi egentligen tror p�. De �r d�rmed inga �riktiga sanningar�. Ofta m�ste man skriva ner dessa konkret med datum och egenh�ndig namnteckning som bevis p� att de intr�ffat.